På nostalgitripp!

Robin har haft idrottsdag idag och slutade lite tidigare än annars. Jag bestämde redan i går att vi skulle ta en tripp ut mot havet lite norr om Söderhamn för jag ville se om jag kunde hitta släktens gamla torp igen. Det blev sålt då min morfars syster avled och min mamma och hennes tre syskon ärvde stället eftersom min morfar redan gått ur tiden. Redan då (början av 80-talet) fick jag höra torpet skulle ligga i anslutning till en nyanlagd golfbana.

Sagt o gjort, vi drog iväg ut mot Djupvik och Utvik för det var namn jag kom ihåg och jag hade sett skyltarna till Utvik ett antal gånger redan. Inte lätt att navigera efter minnet när det mesta av skogarna är borta och man bara kommer ihåg en smal grusväg utmed vattnet och som man sen svängde av från och in på ett par hjulspår i skogen.
Skam den som ger sig. Vi passerade golfbanan och jag såg ett par röda stugor mitt ute bland greenerna men tänkte nog inte huset kunde ligga sååå nära golfbanan. Vi fortsatte en bit till och hittade massor av brevlådor med namnet Trollkarltjärn på och så hette det där torpet låg men vi sade bara *Tjärn*. Vi fortsatte ytterligare en bit men där var det bara nybyggda flotta stugor och en man vi mötte på vägen visste inte men trodde det var huset vi nyss passerat. Vi vände och när jag tittade närmare på det huset så stämde ingenting. Nu anar jag det kan vara fiskaren som bodde längs stigen ner till stranden som hade det huset en gång i tiden, men då var det gulmålat och låg i en glänta i skogen. Den skog som inte finns längre. Vi stannade till vid en strandremsa som i och för sig verkade bekant men ändå inte. Jag tog i alla fall ett par bilder där och de kommer in här lite längre fram.

Jag sa till Robin att vi skulle kolla om det gick att ta sig till de där stugorna som låg mitt i golfbanan och det gick en bilväg dit men det såg ut att vara en bom för vägen. Robin upptäckte den var öppen så vi drog iväg. Det fanns inte en själ på banan heller så det var nog ganska lugnt. När vi kom ner mot bommen börjafde jag känna igen mig. Jaja, inte de välansade greenerna och sånt. Mig veterligt var gräsmattorna slagna med lie på min tid. Men rätt hus var det och de såg exakt ut som på den tiden så när som på omgivningarna. det enda som saknades var den gamla ladugårdsbyggnaden men den var så risig och murken redan då så att den var borta var ingen förlust. Däremot var alla körsbärs och bigarråträden kvar runt husen och dem har man härjat vilt i en gång i tiden. Har för mig de var större då men å andra sidan var jag inte så stor till växten så det kan ju vara därför man tyckte de var stora då. Likadant med de två bebodda husen på tomten. Då tyckte jag det var hemskt lång mellan dem men det är det ju faktiskt inte. Var nog våra korta ben som tyckte det då. Insåg då också att stranden vi nyss varit på var den vi badade vid som barn och där vi hade våra kanoter liggande. Grannen, fiskaren hade också sin strömmingsbåt liggande vid en brygga där och jag kan än idag känna doften av den när den var nytjärad.



Det här är den ursprungliga byggnaden och den nyttjades av mina morföräldrar och deras barn. Vi kunde var a så många som 5-6 barn där om somrarna och det var ett absolut stöveltvång för alla barnen då det fanns gott om huggorm där. När jag var 4 år snubblade jag på en orm som låg på trappan till stugan och slog ut en framtand. Som väl var en mjölktand så resterna av den drogs ut. Vi vistades mycket ute i skogen och det fanns massor med både smultron och blåbär där så det gällde att vi såg upp med var vi stoppade ner händerna. Kommer också ihåg fladdermössen som bodde på vinden och det hände ofta att vi hade dem svischande över oss när vi lagt oss på kvällarna. Det övre fönstret på gaveln var nämligen barnens sovrum och för att komma dit fick vi passera själva vindsutrymmet. Jag har aldrig varit rädd för de små liven men ett par av mina kusiner var livrädda och skrek i himmelens sky när de råkade upptäcka att vi hade sällskap i rummet.



Det här är det som kallades *Lillstugan* och den byggde min morfars syster åt sig själv när jag var ett eller två år. Hon tyckte mina morföräldrar kunde ha det andra huset för sig själva och barn och barnbarn. *Faster* som vi kallade henne hade alltid en stund över för oss barn och jag klättrade ofta upp i hennes knä när hon satt i gungstolen. Dessutom älskade alla vi barn hennes filbunke som hon satte i den gamla soppterrinen. Jag har alltid förknippat *Tjärn* med liljekonvaljer och de finns där fortfarande. det gläder mig verkligen att något får vara kvar med tanke på att det skövlat ordentligt för att ge plats för golfbanan och alla *nybyggda* stugor längs stranden.



Här är en bild från *vår* strand men det var inte en så stor brygga där på den tiden utan en mindre och lägre variant. Jag blev så glad när jag såg att det häckade canadagås, tärnor, änder och lite måsar på den lilla ön som syns i höger överkant. Har inget minne av tärnor från den gamla tiden men det fanns gott om sjöfågel i övrigt där.

Nu är det nog dags se till så Robin klär på sig ordentligt. Hör att han och en kompis ska gå och titta på fotbollsmatch här borta på gräsplanen. Känner jag honom rätt skulle han gå ut i bara t-shirt och sen inte erkänna att han frusit. Det är en ordentlig jacka som gäller nu i kväll. Vi kan ju inte skryta med någon värme direkt och jag känner av kylan i mina händer. Varenda benknota värker så det blir till att ta en Alvedon i kväll om det ska bli någon sömn i natt.

None

Gott om vatten i älven .....

Den snabba snösmältningen i fjällen har gjort att kraftverken fått öppna dammluckorna för att släppa igenom mer vatten än vanligt. Vi bor ju precis där Ljusnan mynnar ut i havet här och jag åkte ner till Kustbevakningens område i går och tog lite bilder. Den förstra bilden är tagen ut mot själva mynningen. Här brukar det periodvis vara gott om folk som fiskar havsöring.

133857-107

Uppströms, precis ovanför här ligger det ett mindre kraftverk med dammar som nu fått öppna luckorna för att släppa på lite mer vatten.

133857-106

Några kilometer uppström finns det en något större anläggning och där forsar det på ordentligt genom dammluckorna. Är ganska mäktigt att höra dånet från vattnet och man inser vilka krafter som finns där.

133857-105

Egentligen skulle man varit till Alfta nu och fått lite bilder från Alftaströmmarna i Voxnan. Under alla år jag bott där, även som barn var jag imponerad av dessa fall. Normalt är det bara en rännil genom fallen, nu för tiden, då det finns kraftverk uppströms även där men på våren vid snösmältningen är det alltid full fart på vattnet där och även vid ihållande regnperioder har man fått öppna luckorna för att förhindra översvämningar ovanför dammarna. Har jagat bilder därifrån ute på nätet men tyvärr inte hittat några.


Nu är det nog dags att ta itu med tvätten. Skulle förmoda jag får det hett om öronen om inte pojkarnas träningskläder är rena och torra i eftermiddag.



None





Kalla vindar!

Det blåser kalla vindar idag men de har ju utlovat några kyliga dagar nu också. I går tog jag itu med trädgården här och när jag väl kom igång var det inte mycket det blev kvar i slänten som ska fungera som stenparti.
 
133857-103


Allt som är grönt längst bort på bilden visade sig vara revsmörblomma och det är ett helsicke att få upp den med rötterna och att bli av med. Har bara kommit till hälften ännu men tar en bit i taget. I övrigt finns det lite  Kaukasisk förgätmigej, en hel del småplantor av prästkrage, ett par Bergeniaplantor som rådjuren gått hårt åt i vinter  och ett par bestånd lammöron.

Sara och Anders kommer ju inte hem förrän om tre veckor så jag har ju tid på mig att fixa till det. Robin och jag åkte till Bollnäs i lördags och köpte lite plantor att sätta där plus en klängros (Flammentanz) att sätta i hörnet bredvid altanen. Jag ska även köpa lite fröer som jag kan peta ner och fylla ut med. Snål som jag är, kommer jag dela de inköpta plantorna innan jag sätter dem. De växer ju snabbt till sig under en sommar så det har inte så stor betydelse om man gör så. Jag har lovat Sara att skicka bilder på arbetet, Före och Efter, i mailen till båten så bilden här ovan är en sån där Före-bild som ska iväg så småningom.

I fredags var vi och handlade lite kläder åt Robin som han ska ha på skolavslutningen och tills vidare hänger dessa hos en kompis till Sara. Lugnast så då slipper man tjatet om att de ska användas innan. Vet hur han är när det gäller sånt. Han och jag åkte inom till Erikshjälpen i lördags innan vi drog till Bollnäs och han hittade två fotbollströjor som han ville köpa för sina egna pengar. den ena stod det Zlatans efternamn på och den andra hade namnet på någon annan känd fotbollsspelare. Han köpte den ena bara för de tog bra betalt för dem och den har snudd på suttit på honom sedan dess. Han är jättestolt över den. Jag hittade tre par långbyxor i linne och det har jag jagat ute i butikerna i flera veckor nu. Nu fick jag tre par och det blev ändå billigare än om jag skulle köpt ett par i butik så jag är helnöjd. Det är bara en sak som saknas nu sen är stommen i min sommar garderod klar. Är på jakt efter en kjol i linne också. Jag såg faktiskt en på Kapp Ahl i fredags och det lutar åt att det blir en sån om jag inte hittar en vettig på någon av Second Handbutikerna förstås. Både jag och min plånbok gillar dessa butiker.

I går fick vi mail från Sara och Anders och de befinner sig just nu ute till havs. När de kom ombord i fredags satte de igång att jobba direkt och jobbade till 01.00 svensk tid, sov några timmar och satte sen igång på morgonen och jobbade klart innan de lättade ankar för vidare färd mot Lome. De ska visst anlända dit på tisdag morgon och sen fortsätta mot Lagos på kvällen. Månn tro de har det mysigt ombord, 30 grader varmt  och i går hade de haft ett par hundra delfiner som simmade bredvid båten. Hoppas verkligen de använt kameran de köpte innan de åkte. Nu när jag klev ut på altanen och kände de isande kalla vindarna här ute blev jag verkligt avis på dem.

Jag hittade faktiskt en bild på båten de är på ute på nätet och det är ingen liten badbalja direkt. Enligt uppgift ska hon vara 214 m lång och drygt 32 m bred.

133857-104


Nu är det dags att väcka Robin, se till så han får lite frukost i sig och sen köra in honom till skolan.

Q-logga

Stress??

I går anlände jag till Hälsingeskogarna ....näää, nu ljuger jag, jag är ju ute vid kusten och ser Bottenhavet från altanen. Än så länge i alla fall, men det dröjer inte länge förrän grönskan döljer det. Det är inte lika grönt här som det är hemma men ovanligt grönt för att vara såpass långt norrut. Jag har nog bara upplevt en gång innan att det var ganska grönt i början av maj. Det året blommade plommonträdet vid söderväggen redan den 1 maj.

Hela dagen idag har gått i förberedelsernas tecken. Herrskapet flyger ju ner till Dakar i morgon förmiddag och det är en hel del som ska fixas, så det flyter på så smidigt som möjligt här hemma. Sara har ju lyckats få nåt jäkla virus i munnen så hon är nästan skinnflådd på tungan och har mer eller mindre bantat de sista dagarna. Hon gjorde ett besök på läkarstationen idag och blev rekommenderad en salva som läkaren påstod skulle finnas på apoteket men som han bara kunde det isländska namnet på. Lätt som en plätt o skaffa den då??? Förhoppningsvis släpper det snart så hon kan äta ordentligt. Det behövs nog om hon ska jobba som jungman ombord på båten. De kommer ner till Dakar vid 9-tiden i morgon kväll och ska bo på hotell till på fredag då de går ombord. Jag är faktiskt lite avis på henne, var ju själv på väg ut en gång i tiden men det blev inte av. Sen bildade man ju familj och då var det inte att tänka på att ge sig ut till sjöss.

Jag kommer nog inte få några problem med att få tiden att gå. Har en hel trädgård att fixa till med lite frösådd och plantering. Pojkarna ska väl få hjälpa till lite dom också. Så lätt ska dom inte komma undan.

Jag ska försöka skriva lite oftare den här vistelsen här uppe så jag återkommer snart igen.

image39


På språng igen!

image102


Foto: T Flach




Jaha ja, så var man då i startgroparna för ytterligare en tur till Hälsingland. Har ju varit hemma på blixtvisit den här gången bara och kommer vara där uppe i en månad ungefär. Ska man vara petig så blir det tills skolan slutar i juni.

Den här gången blir jag solo med Robin och troligen Wille också för dotra ska mönstra på m/s Grande Africa tillsammns med svärsonen. Är riktigt avis på henne faktiskt. En chans jag inte ville hon skulle missa och efter lite övertalning hoppade hon på äventyret. *Fnizzar lite* Hon kommer ju ha sambon som boss ombord, hur nu det ska fungera? Äsch, det ordnar sig nog. I slutet av den här veckan ska de mönstra på nere i Dakar, Senegal och sen vara ute i cirka tre veckor.

Det är ju lite trist behöva lämna Skåneland den här tiden på året men jag får ju en till vår på det här sättet. Där uppe blir det aldrig den där långa våren vi har här nere utan det brukar bokstavligen explodera så fort värmen kommer. Ska nu ta tag i lite packning och sånt men återkommer med rapporter under den kommande månaden. Ska bättra mig på den fronten. Det har ju inte blivit så mycket bloggande den senaste tiden så jag har lite dåligt samvete på den punkten.

133857-10