deepwoods

Polisen varnar: Ficktjuvar i farten Publicerad: 20. September 2007 02:00 Senast uppdaterad: 20. September 2007 10:15 KRISTIANSTAD Under onsdagen blev flera personer av med sina plånböcker på Domus i Kristianstad. Nu varnar polisen för att det kan röra sig om ficktjuvar. Polisen fick först in en anmälan via internet, vid 13.30-tiden. En 21-årig kvinna uppgav att hon inte hittat sitt kortetuie när hon skulle betala, och hon menade att det var en ficktjuv som hade tagit det. - Men det var ju helt hennes eget antagande. Hon skulle lika väl ha kunnat tappat etuiet. Därför avskrev vi ärendet, säger Mikael Persson vid polisen i Kristianstad. Kort därefter fick polisen in två nya anmälningar. Två kvinnor, 70 och 61 år gamla, uppgav att det inte kunnat hitta sina plånböcker när de skulle betala vid kassan. Nu misstänker polisen att det kan röra sig om ficktjuvar. - Det vi främst kan göra nu är att upplysa allmänheten om att hålla i plånboken och aldrig lämna den obevakad. Tillfället gör tjuven, säger Mikael Persson, som i nuläget inte kan uttala sig om hur polisen följer upp anmälningarna. - Men det kan bli tal om civilspanare om detta fortsätter, säger han. Magnus Mosén

Det här kunde man läsa i dagens Kristianstadblad och 61-åringen det är jag. Var inne på Domus o handlade, betalade mina varor och packade ner dem i *dramaten*. Kassörskan kom o gav mig cigarettkortet jag glömt vid kassan och jag gick sedan från kassan till automaten och hämtade ciggen. Då det var en stund kvar tills bussen skulle gå hem så gick jag tvärs över gången till fiket där. Beställde en kaffe o en kaka till och när jag skulle betala var plånboken borta. Gick snabbt bort till kassan igen och frågade om de sett den men fick nekande svar. Återgick till fiket o kollade igenom min *dramaten* men inget där heller. Gick då till kundtjänst o hörde om de fått in någon plånbok nyss men inget napp där heller. De kopplade genast in vakterna som kollade filmen i övervakningskameran och de såg två män som plockat åt sig min plånbok *suck*: Tur jag *bara* tagit ut 1000 kr och använt 300 av dem ....det kunde varit värre. Kutade snabbt ner till Nordea och spärrade mitt kort, fick ut lite pengar och sen var det bara ringa grannen o kolla om han kunde hämta mig. Bussen hade gått och jag hade ingen lust vänta till 17.40 och nästa buss hem. Hade tur...han var på väg hem från Karlshamn så han behövde bara svänga inom centrum och hämta mig. På vägen hem ringde polisen och då fick jag höra jag inte var ensam om att ha råkat ut för detta under dagen och det var ju alltid en lite tröst om än jäkligt liten. Är ju attan det ska vara så komplicerat o fixa o dona med allt.... förlustanmälan av körkort blev nästa steg och idag har jag fått kontakta Vårdcentralen för att få ett nytt *rött kort*, dvs kortet som jag alltid ska ha med mig eftersom jag är penicillinallergiker och starkt beroende av antibiotika lite då och då.
Nåja, huvudsaken är ju att jag själv inte råkade illa ut ... det kunde varit värre!

Jag har ju varit hundvakt av och till under en tid nu. Hundarnas husse och matte ligger ute på vägarna och transporterar lingon från Värmland till fryshusen här nere i söder. de stack iväg i går morse igen och kommer troligen inte hem mellan turerna den här gången utan vänder norrut direkt för en sista runda (förhoppningsvis).

Hundarna, Zacko o Molly är lite speciella och då jag varit där inne en hel del så har de fått vara kvar hemma hela tiden. Tills idag ..... då jag fått magsjuka och inte orkar kuta fram o tillbaks mellan husen så har jag dem här hos mig i stället. Så nu har jag Fyrtornet och Släpvagnen i två upplagor här. Kattungarna hänger i hasorna på en varsin hund och det var så synd jag inte hann få fram kameran när Martina levde rövare med Zackos svans och han bara låtsades som han inte märkte henne ens. Så nu är det följa John som gäller...dit hundarna går dit går Martina och Lucy.

Nu ska jag återgå till sängen en stund. Det är inte mycket med denna *tanten* nu =(.

Jag har haft besök i helgen, av ett styck Katt från den södra delen av länet. Hon har aldrig i hela sitt liv plockat svamp förut så nu skulle det bli av. Damen i fråga anlände i fredags kväll och vi tog det lite lugnt och satt och sippade vin och pladdrade. Jodå, vi KAN pladdra när vi ses och även i telefonen.


På lördagsmorgonen gruffade Kattaskrället över tupparna på andra sidan vägen som inte har en susning om vad klockan är. De galer hela nätterna igenom och är man inte van vid det kan det vara lite irriterande ju. Efter en stadig frukost lånade vi grannens bil och drog iväg till ettt ställe där jag under ett par års tid hittat lite *trattisar*.De fanns där nu också, om än inte i alltför imponerande storlek men vi fick nog ihop drygt en liter i alla fall. Hittade även en del gulingar men inte alls så mycket som jag hittat just där tidigare. Vid hemkomsten rensade vi skörden och ställde i kylen då vi skulle göra ännu en tur till ett annat ställe i går och det var inte lönt leta fram torkanläggningen innan vi fått ihop allt som skulle torkas. Jag är ju själv mest ute efter sopp just nu då det varit eländigt skralt med dem hittills.
    

Alltså beväpnade vi oss med korgar och knivar och drog sen iväg till fots till mitt vanliga svampställe. Har tidigare i höst plockat en hel del gulingar där borta men nu jäklar hade det kommit upp små fina brunsoppar också. Gissa om jag var salig? Efter ett par timmars traskande runt i skogen drog vi oss hemåt igen och med förenade krafter lyckades jag få tag i min torkram som hantverkarna gömt längst bak i vedboden och den var nu blockerad med balar av isolering och ett par uppsättningar vinterdäck, som tillhör min hyresvärd. Hmmm, undrar när jag ska få plats med någon ved där inne och det är tur jag inte har någon fisk i dammen (det är bara en kvar efter hägerns härjningar där) som ska upp i vinter för akvariet stod också bakom allt bråte i vedboden. Är i alla fall glad jag fick tag i svamp- och frukttorken för nu kan jag torka lite äppelskivor också. Har fått en hel del äpplen av en granne och har möjlighet få mer.




Vi blev ytterligare en person till middagen, kokt kyckling med ris och min speciella currysås med lite rivet äpple och lök i. Efter maten satt vi ute i trädgården en bra stund och traskade så småningom ner till T1 för en sängfösare, Han bjöd på Irish coffe men hade missat det där med grädde men det funkade ändå. Då jag är hundvakt under helgen så kunde vi inte stanna så länge utan fick traska hem så jag kunde rasta dem innan det blev alltför sent.
 


Jag har haft tre stycken katter i sängen under helgen *L* .... Martina och Lucy som vanligt och så den däringa sydliga Katten. Det har faktiskt vistats en fjärde katt här emellanåt också men han kommer bara hit för att tömma småtjejernas matskålar, trots att han har två skålar fyllda inne hos sig. Men det smakar kanske bättre borta eller så är det bara för att han ska få vara nära tjejerna.

Den sydliga Katten har åkt hem idag och hade en jäkla tur när hon stack iväg med bussen. Hade hon behövt vänta fem minuter till hade man kunnat snacka om dränkt Katt, bokstavligen. Regnet öste ner och det stod som en kaskad ut från mitt plåttak. Trodde hon skulle ha bloggat nu i kväll men tji fick jag. Ser verkligen fram mot hennes beskrivning av helgen (fnissar bara jag tänker på det).



Nu är det dags för sängen så So long .... vi ses snart igen!

men eftersom jag är för liten för att jaga ännu så får jag nöja mig med vad jag har och det är inte så mycket. Ligger just nu i hårdträning inför fågeljakten i vinter men det får ni inte tala om för min matte. Jag får inte jaga fåglar för henne. Hon säger att det räcker gott o väl om jag ser till att hålla råttorna från matbordet, vad hon nu menar med det? I alla fall så har jag kommit på ett knep när det gäller träningen. Använder Johannes avlagda fjädrar, den där påfågeln ni vet, han går ju omkring här på tomten o dräller massor av såna just nu. Jag hittar både stora och små fjädrar som jag bär in till matte och sen gör jag mitt bästa för att ta död på dem. 


Jisses vad det tar på krafterna .... vissa av dom är ganska seglivade så jag blir helt utmattad efter en dust med såna.


Då är det ganska skönt o sträcka ut sig bakom mattes rygg och bara slappa en stund. Syrran? Den, hon sitter bara o tittar på när jag sliter och släpar. Kan hon göra....tänker inte dela med mig den dagen jag kommer in med en riktig pippi. Hon får minnsann hitta sin mat själv ...så de så ....



Prrr på er tills vi hörs o ses igen!

Martina af Venestad