deepwoods

Jag har ju varit hundvakt av och till under en tid nu. Hundarnas husse och matte ligger ute på vägarna och transporterar lingon från Värmland till fryshusen här nere i söder. de stack iväg i går morse igen och kommer troligen inte hem mellan turerna den här gången utan vänder norrut direkt för en sista runda (förhoppningsvis).

Hundarna, Zacko o Molly är lite speciella och då jag varit där inne en hel del så har de fått vara kvar hemma hela tiden. Tills idag ..... då jag fått magsjuka och inte orkar kuta fram o tillbaks mellan husen så har jag dem här hos mig i stället. Så nu har jag Fyrtornet och Släpvagnen i två upplagor här. Kattungarna hänger i hasorna på en varsin hund och det var så synd jag inte hann få fram kameran när Martina levde rövare med Zackos svans och han bara låtsades som han inte märkte henne ens. Så nu är det följa John som gäller...dit hundarna går dit går Martina och Lucy.

Nu ska jag återgå till sängen en stund. Det är inte mycket med denna *tanten* nu =(.

men eftersom jag är för liten för att jaga ännu så får jag nöja mig med vad jag har och det är inte så mycket. Ligger just nu i hårdträning inför fågeljakten i vinter men det får ni inte tala om för min matte. Jag får inte jaga fåglar för henne. Hon säger att det räcker gott o väl om jag ser till att hålla råttorna från matbordet, vad hon nu menar med det? I alla fall så har jag kommit på ett knep när det gäller träningen. Använder Johannes avlagda fjädrar, den där påfågeln ni vet, han går ju omkring här på tomten o dräller massor av såna just nu. Jag hittar både stora och små fjädrar som jag bär in till matte och sen gör jag mitt bästa för att ta död på dem. 


Jisses vad det tar på krafterna .... vissa av dom är ganska seglivade så jag blir helt utmattad efter en dust med såna.


Då är det ganska skönt o sträcka ut sig bakom mattes rygg och bara slappa en stund. Syrran? Den, hon sitter bara o tittar på när jag sliter och släpar. Kan hon göra....tänker inte dela med mig den dagen jag kommer in med en riktig pippi. Hon får minnsann hitta sin mat själv ...så de så ....



Prrr på er tills vi hörs o ses igen!

Martina af Venestad

Jag har nu startat en egen kategori för Martina och Lucy. Ska försöka berätta lite om deras vedermödor när de går på upptäcksfärd i den här farliga djungeln jag har här hemma. Farorna lurar överallt *S*.

 

Det är nu tre veckor sedan de kom hem till mig och de växer så det knakar. Dessutom är de verkligen fulla av bus. Det har rykt en och annan blomkruka och fönsterlamporna är numera ankrade med dubbelhäftande tejp. Det ska ju jagas flugor o annat oknytt i fönstren trots att det finns massor av sånt att jaga utomhus.

 

Sedan en vecka tillbaka får de vara ute och det har varit spännande värre, både för dem och för mig. Finns ju stoooora träd att klättra i och det är inte utan att man har hjärtat i halsgropen emellanåt. Vet ju att de klarar sig, men ändå ?.. Syrenbuskarna är också kul att flänga runt i, där kan man ju hoppa från den ena grenen till den andra som en apa. Börjar misstänka att det är en del ap-gener i Lucy åtminstone. Hon är tuffast av de två och går gärna iväg och undersöker något på egen hand. Martina är däremot lite försiktig och när syrra drar iväg alldeles på tok för långt från matskålen då stannar hon i hemmets lugna vrå. Däremot var Martina den som var tuffast vid första mötet med Johannes medan Lucy höll sig dold inne bland syrenbuskarna.

Martina möter Johannes för första gången .....
 

Idag har de undersökt dammen och omgivningarna där. Lucy fick för sig att hon skulle försöka smaka på fiskmaten jag kastade i och hade ett väldigt sjå ett tag. Hon fick tag i en pelletsbit och lät sig väl smaka men när hon skulle hämta nästa var den liiite för långt ut och hur gör man då? Jo, man försöker gå på de där stora gröna bladen som finns där så lämpligt, men det fungerade inte så bra. Man blev ju blöt om fötterna. Martina var med men hon befann sig på andra sidan dammen och försökte fundera ut hur hon skulle ta sig till syrran. Det tog tid och hon blev tämligen våt om tassarna under sin försök men till slut klurade hon ut att det gick att går runt dammen för att komma dit hon ville.

Hmmm, fiskmat var ju riktigt gott .... ska nog försöka få tag i lite mer .....


Attans också, men blir ju våt om tassarna när man ska försöka få tag i godsakerna .....


Hallå där syrran, vart tog du vägen?


Ahaaa, där är du .... hur tar jag mig dit nu då?

 

Lucy har även upptäckt att det går en hel drös får bara några meter från dammen och de gav henne nog en hel del huvudbry. Man riktigt såg på henne, när hon satt där på stenen, hur hon funderade på vad det var för filurer samtidigt som hon stadigt följde dem med blicken.
 

De har även upptäckt att det finns ett hus till på tomten och både garaget och fårstallet har undersökts noga. Idag har de haft herrbesök. Grannens katt Trazan har varit här och hälsat på men jag får hålla ögonen på honom för han är inte alltid snäll mot dom.

 Jahapp, här kommer Martina och låter väldigt ynklig och det vet jag vad det betyder. ?Hörru matte, jag vill ha mat nu ?. Annars svälter jag snart ihjäl!? Att hon sen fick mat för en halvtimme sen och att skålen fortfarande är halvfull har ingen betydelse. Får väl låtsas att jag fyller på lite till då så slinker resten ner också *S*.


 Mina älskade näckrosor blommar villigt och ymnigt i år .....